ingen ser ingen hör
Jag sjunker längre och längre ner i mitt hål. Jag gaskar upp mig enbart för barnens skull, utan dem vet jag inte vad jag skulle göra. De är mitt allt.
Jag köpte 2 chokladkakor i affären igår, de brände i min jackficka hela kvällen. Mmmm en av dem åt jag upp direkt när sambon gått till nattjobbet.
Jag känner mig så tom så låg, satt och läste en massa om Johanna, det är hemskt när någon väljer att ta sitt liv.
För inte alls länge sedan tog en barndomsvän sitt liv. Han hade en strullig uppväxt, med en pappa som sket i honom och mamman jobbade mycket orkade inte med honom. Han var dagbarn hos min moster och vi träffades en hel del. Han var en rar kille på alla sätt.
I högstadiet började han dricka och ta både det ena och andra. Vi träffades en del då han umgicks med min pojkvän. Han var ofta hos min mormor, hjälpte henne med trädgården och tunga saker.
På min morbrors begravning grät han otroligt mycket och tyckte det var hemskt att han tagit sitt liv. Så 12 år senare är det han som tar sitt liv. Sov i ro käre vän hoppas du äntligen fått ro.