2 november
Jag sover illa, tar en propavan varje kväll för att få den djupsömn jag behöver. Annars sover jag uselt och har svårt att komma till ro. Äter depressionsmedicin sedan nästan 1 år.
Jag blir mer och mer ledsen för varje dag på att jag känner mig ensam, fast jag har en sambo. Det har varit så mycket runt omkring mig på sistonde. Min mamma bodde hos oss för ett par veckor sedan, hon var här i 2 veckor och jag var med henne dygnet runt+ tog hand om 3 barn, sambon jobbar natt och sover dagtid.
Mamma är inte här längre sedan över 2 veckor, jag orkade inte ha henne här mer. Nu håller hennes FD galne sambo på och ringer mig, han tror hon är här. Han ringer och säger inget, han ringer på min mobil just nu ser jag, men den står på ljudlös.
Jag vet inte senast när vi satt i samma soffa eller när vi senast pussade varann, och jag minns knappt när vi gjorde något utan barnen. Jag längtar efter att få vara vuxen och bli bekräftad av honom. Vi är inte ense om något tycker jag.
Dessutom känner jag mig så trött så trött, glåmig och ful. Jag orkar knappt tänka på att ta mig in i duschen, det kan ta flera dagar innan jag tvättar håret.
Jag sitter helst hemma och glor, orkar knappt med barnen vissa dagar.
Jag HAR försökt prata och berätta för sambon men han har svårt att förstå.
Jag har sagt till honom flera gånger att nej nu sjukskriver jag mig för jag inte orkar med allt mer, då får han stanna hemma för vård av barn. Men då har han sagt att hur skulle det se ut, ingen är ju synligt sjuk.
Idag gick jag och tänkte hela dagen och till slut gjorde jag slag i saken, jag sjukskrev mig, så då får banne mig sambon får vara hemma för vård av barn och vi kan umgås, ta hand om varann och varva ner och vårda allt vi har tillsammans.
Jag blir mer och mer ledsen för varje dag på att jag känner mig ensam, fast jag har en sambo. Det har varit så mycket runt omkring mig på sistonde. Min mamma bodde hos oss för ett par veckor sedan, hon var här i 2 veckor och jag var med henne dygnet runt+ tog hand om 3 barn, sambon jobbar natt och sover dagtid.
Mamma är inte här längre sedan över 2 veckor, jag orkade inte ha henne här mer. Nu håller hennes FD galne sambo på och ringer mig, han tror hon är här. Han ringer och säger inget, han ringer på min mobil just nu ser jag, men den står på ljudlös.
Jag vet inte senast när vi satt i samma soffa eller när vi senast pussade varann, och jag minns knappt när vi gjorde något utan barnen. Jag längtar efter att få vara vuxen och bli bekräftad av honom. Vi är inte ense om något tycker jag.
Dessutom känner jag mig så trött så trött, glåmig och ful. Jag orkar knappt tänka på att ta mig in i duschen, det kan ta flera dagar innan jag tvättar håret.
Jag sitter helst hemma och glor, orkar knappt med barnen vissa dagar.
Jag HAR försökt prata och berätta för sambon men han har svårt att förstå.
Jag har sagt till honom flera gånger att nej nu sjukskriver jag mig för jag inte orkar med allt mer, då får han stanna hemma för vård av barn. Men då har han sagt att hur skulle det se ut, ingen är ju synligt sjuk.
Idag gick jag och tänkte hela dagen och till slut gjorde jag slag i saken, jag sjukskrev mig, så då får banne mig sambon får vara hemma för vård av barn och vi kan umgås, ta hand om varann och varva ner och vårda allt vi har tillsammans.
23 oktober
Jag berättade väl att min mamma var här och hur kämpigt det var.
Jag stod ut 2 veckor, sen så kom min syster och skjutsade mamma till vår mormor.(hon var där 1 månad innan hon kom hit)
Mammas FD sambo håller på och ringer mig,oss han tror än att mamma är här. Det är hon inte men det vill vi inte att han ska få veta, jag låter honom hellre ringa hit än till stackars mormor.
Han ringde både till vår hemtelefon och min mobil förra veckan, till slut fick jag nog och polisanmälde honom. Han var även otrevlig mot mig, där går gränsen.
I går har han börjat ringa igen, men han säger inget, fast jag vet det är han.
Jag har som vana att innan jag lägger mig på kvällen sätta mobilen på ljudslös och vanliga telefonen kopplar jag ur.
Låter det roligt?
Börjar bli trött på honom....gah
Jag blir så trött på det här med att han ringer, han ringde 22.30 på min mobil igår, då svarade jag och spelade in allt. Han var otrevlig och gormade om mamma och om mig och min syster. Han tycker det är vi som har förstört allt mellan honom och mamma, bara för att vi tyckte hon inte skulle vara hemma när hon var deprimerad och dålig. Vi tyckte inte hon fick det stöd och hjälp hon behövde av honom och hon ville själv inte vara hemma.
Jag får väl polisanmäla honom igen om han håller på, suck.
Skönt för mamma att slippa honom iallafall.
Sitter här och gäspar, jag hade svårt att komma till ro och somna, tror jag somnade efter 1 nångång. och så var jag tvungen att gå upp 7 och väcka dottern.
Jag stod ut 2 veckor, sen så kom min syster och skjutsade mamma till vår mormor.(hon var där 1 månad innan hon kom hit)
Mammas FD sambo håller på och ringer mig,oss han tror än att mamma är här. Det är hon inte men det vill vi inte att han ska få veta, jag låter honom hellre ringa hit än till stackars mormor.
Han ringde både till vår hemtelefon och min mobil förra veckan, till slut fick jag nog och polisanmälde honom. Han var även otrevlig mot mig, där går gränsen.
I går har han börjat ringa igen, men han säger inget, fast jag vet det är han.
Jag har som vana att innan jag lägger mig på kvällen sätta mobilen på ljudslös och vanliga telefonen kopplar jag ur.
Låter det roligt?
Börjar bli trött på honom....gah
Jag blir så trött på det här med att han ringer, han ringde 22.30 på min mobil igår, då svarade jag och spelade in allt. Han var otrevlig och gormade om mamma och om mig och min syster. Han tycker det är vi som har förstört allt mellan honom och mamma, bara för att vi tyckte hon inte skulle vara hemma när hon var deprimerad och dålig. Vi tyckte inte hon fick det stöd och hjälp hon behövde av honom och hon ville själv inte vara hemma.
Jag får väl polisanmäla honom igen om han håller på, suck.
Skönt för mamma att slippa honom iallafall.
Sitter här och gäspar, jag hade svårt att komma till ro och somna, tror jag somnade efter 1 nångång. och så var jag tvungen att gå upp 7 och väcka dottern.
18 oktober
Jag börjar känna mig sjuk, jag har inte tid
Nej usch nu blir jag trött på allt.
Jag har haft så mycket omkring mig så jag längtar efter att få lägga mig och sova 1 hel dag, det vore drömmen.
Nu känner jag mig risig i halsen och huvudet känns som jag har feber. (har kollat har inte feber)
Men jag känner mig eländig och svag, orkar inte äta fast jag borde det för att orka med barnen.
Sambon jobbar kväll, jag sa att jag ringer hem honom om jag blir sjuk så han vet. Men känner jag mig rätt så gör jag inte det utan biter ihop och lider och blir irriterad på barnen fast jag inte vill, är trött så trött.
Pratade med min mamma förut, hon har det bra hos sin mamma på landet.
I morgonkväll ska sambon och jag ha barnvakt, då ska vi på ett viktigt skolmöte om att det är oroligt i 6 årsgruppen (de är 44 st, kan det bli annat än oroligt?)
Nej usch nu blir jag trött på allt.
Jag har haft så mycket omkring mig så jag längtar efter att få lägga mig och sova 1 hel dag, det vore drömmen.
Nu känner jag mig risig i halsen och huvudet känns som jag har feber. (har kollat har inte feber)
Men jag känner mig eländig och svag, orkar inte äta fast jag borde det för att orka med barnen.
Sambon jobbar kväll, jag sa att jag ringer hem honom om jag blir sjuk så han vet. Men känner jag mig rätt så gör jag inte det utan biter ihop och lider och blir irriterad på barnen fast jag inte vill, är trött så trött.
Pratade med min mamma förut, hon har det bra hos sin mamma på landet.
I morgonkväll ska sambon och jag ha barnvakt, då ska vi på ett viktigt skolmöte om att det är oroligt i 6 årsgruppen (de är 44 st, kan det bli annat än oroligt?)
8 oktober
Veckan har varit fylld av en massa måsten för mig, barnen pratar med mig i ena örat och mamma i andra örat, dagarna är fyllda av en massa frågor från mamma som inte vet vad hon ska göra eller om hon "skalade morötter för fort".
Hon vet inte alls vad hon ska göra, hon sitter på ett ställe och löser korsord, springer in i badrummet ofta, nästan gömmer sig för sambon.
Jag har henne med mig vad jag än gör, duschar jag är hon med in.
Jag sover med henne på nätterna, hon kan inte vara själv, vi ligger i stora sonens rum.
Sambon har jobbat natt och minstingen har fått sova själv i vårt sovrum. Dessutom har minstingen haft feber i är nu förkyld.
Jag ringde psykakuten här i stan och hon får komma till en läkare och få bedömt om hon behöver ändra dos på medicinerna och så. Är det tal om att lägga in sig på psyk är det i hennes stad det blir.
Jag orkar inte mer, idag har jag härjat och varit arg på allt och alla, jag vill snart dö så jag slipper allt.
Min syster kommer och hämtar mamma i helgen, hon ska åka till mormor igen.Sen nästa vecka ska min syster följa med mamma till både soc och kuratorn. Kuratorn ska skriva remiss till psyk.
Hon vet inte alls vad hon ska göra, hon sitter på ett ställe och löser korsord, springer in i badrummet ofta, nästan gömmer sig för sambon.
Jag har henne med mig vad jag än gör, duschar jag är hon med in.
Jag sover med henne på nätterna, hon kan inte vara själv, vi ligger i stora sonens rum.
Sambon har jobbat natt och minstingen har fått sova själv i vårt sovrum. Dessutom har minstingen haft feber i är nu förkyld.
Jag ringde psykakuten här i stan och hon får komma till en läkare och få bedömt om hon behöver ändra dos på medicinerna och så. Är det tal om att lägga in sig på psyk är det i hennes stad det blir.
Jag orkar inte mer, idag har jag härjat och varit arg på allt och alla, jag vill snart dö så jag slipper allt.
Min syster kommer och hämtar mamma i helgen, hon ska åka till mormor igen.Sen nästa vecka ska min syster följa med mamma till både soc och kuratorn. Kuratorn ska skriva remiss till psyk.
5 okt
Jag lever men är så trött, ska krypa uppför trappen och lägga mig och mamma nu. Gäsp.
Jag har 4 barn, 3 små och 1 stort. Jag lovar, jag är inte ensam någon stund under hela dagen, det är full fart från ca 7 tills jag slår igen ögonen, bah.
Inte ens när jag på toa får jag alltid vara ifred och duscha. Det är som tortyr, men jag biter ihop, fick ett bryt igår kväll och ringde min syster. Jag sa att jag blir galen och inte orkar med. Hon vet inte heller vad hon ska göra, hon ska ringa mammas läkare och säga att medicinerna inte hjälper.
Syrran sa hon kan hämta mamma nästa helg, nu i helgen jobbar hon.
Jag har 4 barn, 3 små och 1 stort. Jag lovar, jag är inte ensam någon stund under hela dagen, det är full fart från ca 7 tills jag slår igen ögonen, bah.
Inte ens när jag på toa får jag alltid vara ifred och duscha. Det är som tortyr, men jag biter ihop, fick ett bryt igår kväll och ringde min syster. Jag sa att jag blir galen och inte orkar med. Hon vet inte heller vad hon ska göra, hon ska ringa mammas läkare och säga att medicinerna inte hjälper.
Syrran sa hon kan hämta mamma nästa helg, nu i helgen jobbar hon.
2 okt
Jag har haft huvudvärk hela dagen inte varit ute, det har regnat. Men när barnen såg bolibompa gick jag och mamma ut en kort promenad, det var skönt.
Det känns som jag har fått en slägga i huvudet, usch och fy.
Hur ska jag stå ut med henne, hela dagen har hon frågat "ska jag inte sitta inne på toan" och vad tycker du?
Mitt humör är på noll och orken på noll . Minstingen har 39 i feber sedan igår, stackarn.
Det känns som jag har fått en slägga i huvudet, usch och fy.
Hur ska jag stå ut med henne, hela dagen har hon frågat "ska jag inte sitta inne på toan" och vad tycker du?
Mitt humör är på noll och orken på noll . Minstingen har 39 i feber sedan igår, stackarn.
1 oktober
Nu är min mamma här
Jag bestämde att nu är det min tur att ta hand om mamma, så hela familjen åkte till mormor och mamma följde med oss hem i fredags.
Hon och jag sover i sonens rum, för hon klarar inte sova själv. Hon tar sömntablett och depressionmedicin, men sover bara 5 timmar, jag fattar inte hur hon orkar.
Själv tar jag sömntablett så jag får 6-7 timmars sömn.
Allt det här är superjobbigt och det sa jag till sambon redan innan. Han är insatt i det hela och vi hjälps åt med alla barnen.
Mamma är livrädd för förändringar och hon undviker sambon, igår satt hon inne i badrummet i över 1 timme.
Hon har pratat om badrummet oavbrutet i 2 timmar nu, om hon ska sitta där.
Jag har kämpat mig igenom dagen, har haft huvudvärk och försökt ta hand om alla här. Sambon gör så gott han kan.
Han skulle ha jobbat i natt, men jag sa han måste stanna hemma.
Jag bestämde att nu är det min tur att ta hand om mamma, så hela familjen åkte till mormor och mamma följde med oss hem i fredags.
Hon och jag sover i sonens rum, för hon klarar inte sova själv. Hon tar sömntablett och depressionmedicin, men sover bara 5 timmar, jag fattar inte hur hon orkar.
Själv tar jag sömntablett så jag får 6-7 timmars sömn.
Allt det här är superjobbigt och det sa jag till sambon redan innan. Han är insatt i det hela och vi hjälps åt med alla barnen.
Mamma är livrädd för förändringar och hon undviker sambon, igår satt hon inne i badrummet i över 1 timme.
Hon har pratat om badrummet oavbrutet i 2 timmar nu, om hon ska sitta där.
Jag har kämpat mig igenom dagen, har haft huvudvärk och försökt ta hand om alla här. Sambon gör så gott han kan.
Han skulle ha jobbat i natt, men jag sa han måste stanna hemma.
27 september
Jag tänker så mycket på min mamma som har en svår depression och bor hos sin mamma, då det inte gått att vara hemma, hon fick inget stöd av dem.
Jag bor så långt bort och kan inte bara åka iväg ner till henne, dottern går ju på 6 års varje dag, men pojkarna är hemma med mig.
Jag åkte ner över en helg till mormor och mamma för ett par veckor sedan, jag försökte avlasta mormor som inte är så pigg och kry.
Då lämnade jag barnen hemma hos sambon, det var ingen nöjesresa precis, jag ville inte ha dem med, ville besvara dem det.
Mammas galna exsambo ringer dessutom till dem och vill prata med mamma men hon vill inte prata med honom, att hon är som hon är beror delvis på honom, hon gick in i väggen pga hans lathet.
Det är jobbigt för min mormor, för mamma måste ha sällskap när hon sover och de sover båda inte så bra.
Nu är det min syster som får hjälpa till, hennes lediga dagar (hon jobbar nästan heltid) går åt till att hjälpa mamma med att skriva räkningar, ta kontakt med fk, fixa kläder, hennes alla mediciner (högt blodtryck, diabetes osv)
Jag känner att jag vill göra något, men vad kan jag göra härifrån?
Jag skulle vilja att mamma kom hit, men samtidigt vet jag inte hur mycket jag orkar, men så tänker jag att herregud jag är ju ung och mormor är 75 år.
Mamma är som ett barn, hon behöver ständigt sällskap dag och natt.
Jag bor så långt bort och kan inte bara åka iväg ner till henne, dottern går ju på 6 års varje dag, men pojkarna är hemma med mig.
Jag åkte ner över en helg till mormor och mamma för ett par veckor sedan, jag försökte avlasta mormor som inte är så pigg och kry.
Då lämnade jag barnen hemma hos sambon, det var ingen nöjesresa precis, jag ville inte ha dem med, ville besvara dem det.
Mammas galna exsambo ringer dessutom till dem och vill prata med mamma men hon vill inte prata med honom, att hon är som hon är beror delvis på honom, hon gick in i väggen pga hans lathet.
Det är jobbigt för min mormor, för mamma måste ha sällskap när hon sover och de sover båda inte så bra.
Nu är det min syster som får hjälpa till, hennes lediga dagar (hon jobbar nästan heltid) går åt till att hjälpa mamma med att skriva räkningar, ta kontakt med fk, fixa kläder, hennes alla mediciner (högt blodtryck, diabetes osv)
Jag känner att jag vill göra något, men vad kan jag göra härifrån?
Jag skulle vilja att mamma kom hit, men samtidigt vet jag inte hur mycket jag orkar, men så tänker jag att herregud jag är ju ung och mormor är 75 år.
Mamma är som ett barn, hon behöver ständigt sällskap dag och natt.